Väderspänning

Det var på tiden! Jag är för en gångs skull oense med SvDs ledarskribent Per Gudmundson i en politisk fråga. För dem som inte är logiskt lagda - det betyder inte nödvändigtvis att jag i övrigt är ense med honom. Vissa frågor engagerar mig helt enkelt inte. Hur som helst är vi oense denna gång, och eftersom jag i vanlig ordning har rätt måste Per således ha fel.

I dagens ledarblogg skriver han om köttskatt, vilket han är klart emot. Några vettiga argument blandas med några mindre vettiga i en soppa som skär sig. Det problem som debatteras är kornas pruttar. När idisslande djur släpper väder släpps metan ut, och metan är en växthusgas.

Gudmundson citerar i sin tur en annan bloggare, Danne Nordling:

Det som inte kom fram i programmet mer än i förbigående var två saker. Ris svarar faktiskt för 40 procent mer metanutsläpp på jorden än idisslarna (där vilda bufflar ingår). Ransonering eller straffskatt på ris ligger alltså ännu mera i farans rikting.

Snacka om att blanda bort korten. Två "argument" tas upp:

• Ris är värre. Vi ska inte åtgärda problem a, för problem b är värre.
• Bufflar fiser också. Ska vi reglera vår herres hage?

Det förstnämnda argumentet är svagt. Visst, om risodlingar utgör ett större problem, så bör man prioritera att minska dem innan man minskar köttproduktionen, men det ena utesluter inte det andra.

Det andra argumentet är däremot rent löjligt. Drar man det in absurdum kan man sabotera många politiska diskussioner. Koldioxidbeskatta vulkaner! Och folk som släpper ut koldioxid helt i onödan pga nöjesmotion! Kräv att sälarna slutar fånga torsk!

Att ett fenomen förekommer naturligt betyder inte att samma fenomen kan förekomma i vilken skala som helst utan att bli skadligt. Folk har fångat fisk i tusentals år, men det betyder inte att man inte kan ta kål på en fiskpopulation genom överfiske. Träd har fällts i tusentals år, men för den skull kan man inte röja hur mycket som helst utan att skada skogen, capice?

Men Gudmundson bottenskrapar ändå med sin "analys":

Folk som tidigare inte fått gehör för sina krav på planekonomi, förbud och socialism lanserar sina program på nytt, nu miljömärkta. I grunden är det dock samma moraliserande över konsumtion som ligger bakom, vilande på nollsummeantagandet att om någon äger en fin sak blir någon annan utan.

[...]

Klimatet är bara ett svepskäl. Problemet är att vissa människor har mer pengar än andra - själva grundfelet i den socialistiska tron.

Så oavsett om köttproduktionen utgör ett problem eller inte, så bör vi inte ens diskutera det, eftersom de som hävdar att det är ett problem egentligen bara försöker införa socialism! De lömska små...!

It's so cunning you can brush your teeth with it!

Nog sagt om Gudmundsons ickeargumentation. Jag tänker inte säga att köttskatt är varken en bra eller en dålig idé, men att sopa bort diskussionen på det vis som Gudmunson gör är både oärligt och farligt. Att köttproduktionen är energislukande råder det stor enighet om, och det handlar inte bara om kofisar.

Av miljöskäl äter jag gärna kött. Betande djur behövs för att bevara viktiga biotoper. Det är en fråga om kvantitet. Den genomsnittliga köttkonsumtionen i Sverige är helt enkelt för hög. (Tabell från FAO):



Att äta mindre kött är en sak man kan göra för att förbättra miljön. Och det finns många fler, men att sticka huvudet i sanden är inte en av dem.



Intressant.se

Namninsamling

En anonym kommentator nämnde namninsamlingen Rädda Torsken i Kattegatt!

Skriv på! Kanske man skulle starta en med uppmaning att förbjuda import av scampi? Hmm...ska se hur man gör.

Intressant.se

Inte äta mela läkol

Så sjunger en av mina vänner, Sören, i en visa (mel. Tramp, tramp, tramp, gå på och trampa) om anrika kinakrogen Thai Shanghai i Haga, och gör sig därmed lustig över kinesernas oförmåga att uttala bokstaven R.

Sören, socialt kompetent trubadur

Och vilken rubrik passar väl bättre som kommentar till detta?

The story so far...

Den 8:e ondgör jag mig över jätteräkorna i mitt inlägg HIGNDIDJIII … ROGNTUDJUUUU!

Den 13:e gör Susanna Baltscheffsky detsamma i SvD.

...vilket jag kommenterar den 14:e i Hotet mot mangroven.

Nu visar det sig att SvD samma dag som Baltscheffskys inlägg publicerat ett recept från Tasteline på lax- och scampispett...och scampi är (liksom tigerräkor) synonymt med jätteräkor.

SvD beslutar därför att framledes inte publicera några recept som innehåller tigerräkor.

Tack, SvD! Ett steg i rätt riktning. Jag hoppas att 'bollen är i rullning nu', och att fler följer efter.

Här är Fältbiologernas sida om jätteräkor.

För den som är mer intresserad av Sören än av räkorna, här är några fler länkar:

Sören Alexandersson Västsvensk mästare 2004
Sören Alexanderssons hemvist
Alexandersson & Paulsson - Jaemmerdahls visorkester

Intressant.se

Mer om havet

Plötsligt verkar tidningarna upptäckt att havet hotas på olika sätt. Positivt, men på tok för sent. Gårdagens huvudledare i DN handlar om utfiskningen av torsken.

Politikerna har på ett katastrofalt sätt misslyckats med att stoppa utfiskningen. Hoppet står till konsumenternas makt. Stjärnkrögarnas torskbojkott är en viktig signal.

I Sydsvenskan argumenterar Junilistans EU-parlamentariker Hélène Goudin och Nils Lundgren för ett EU-förbud mot fosfater i tvättmedel.

I ett inlägg i oktober skrev jag om problemet med övergödning, bland annat.

Inlägg jag skrivit om havet

• Att rädda haven
• Skulle du äta en panda?
• HIGNDIDJIII … ROGNTUDJUUUU!
• Hotet mot mangroven

Intressant.se

Hotet mot mangroven

Häromdagen nämnde jag jätteräkornas negativa effekter på miljön. Därför är det glädjande att se att Susanna Baltscheffsky tar upp just det ämnet i sin kolumn i gårdagens SvD.

Intressant.se

Mp på rätt spår

Miljöpartiet vill ersätta allt inrikesflyg söder om Sundsvall med snabbtåg. Jag håller fullständigt med dem. Här finns Luftfartsverkets siffror på flygets utsläpp i Sverige.

Intressant.se

Då var det dags igen...

Nu har tydligen Hezbollah gjort de önskade omstruktureringarna, för de har återupptagit beskjutningen med Katyusharaketer.

Förra gången (2006) lyckades dessa nazister bränna ner 750.000 träd, döda 43 civila israeler, skada 4262 civila israeler och driva 3-500.000 på flykt. Att förödelsen i Libanon blev ännu större var tydligen ett lågt pris att betala.

Golda Meir lyckades formulera problemet ypperligt:

The Muslims can fight and lose, then come back and fight again. But Israel can only lose once.

Står även i DN.

Intressant.se

HIGNDIDJIII … ROGNTUDJUUUU!

Folk säger till mig att min blogg har ett obegripligt namn. Kanske det, men nu ligger det fast. För dem som inte begriper alls vad namnet "betyder"...det är taget ur de tecknade seriernas värld, närmre bestämt ur den belgiska serien Gaston. Denne uppfinningsrike slashas sprider katastrofer kring sig, och den vars nerver prövas hårdast är hans chef, Mossberg. När det rinner över för Mossberg tar han till låtsassvordomar, varav favoriten är just Rogntudju! (med varianter).

Namnet må vara obegripligt för dem som inte vuxit upp med Franquins serier, men det fångar ganska väl den känsla jag alltför ofta får av att öppna en tidning och se hur illa det är ställt med folks förståndsförmågor och samveten. Som till exempel när jag läser det här.

Att det storskaliga industrifisket hotar fiskbeståndet är känt. Men fiskarna blir inte bara färre, överfisket vållar att fiskarna blir allt mindre och det påverkar arternas utveckling.

- Det handlar om fiskarter som är hårt exploaterade och har en relativt sen naturlig könsmognad, säger Anna Gårdmark vid Fiskeriverket i Öregrund till Upsala Nya Tidning. Dessa fiskar hinner inte få någon avkomma innan de fångas av fiskeredskap som främst tar upp större individer ur vattnet.

- Om vi fortsätter att döda stora fiskar som lättare fastnar i näten blir det mer gynnsamt för de små fiskarna som växer långsamt. Vi ser en tendens till tidigare könsmognad och att fiskarna får mindre storlek.

Att fiskens (genomsnittliga) storlek och utveckling påverkas är så självklart (och tidigare konstaterat för åtminstone Nordsjösill) att jag innerligt hoppas att den refererade artikeln i Science inte hade till syfte att undersöka OM utan HUR fiskbestånden påverkas. Om jag hinner ska jag titta efter när jag är på jobbet och har tillgång till tidskriften.

I än högre grad blir jag frustrerad när jag läser G-Ps artikel från igår, Torsken slås ut redan i år. Inga nyheter, alla har vetat om det här i flera decennier. Och idag finns några av kommentarerna till denna artikel med i tidningen:

Var och en som sportfiskar vet hur lite fisk det finns i dag. Förr kunde man komma hem med fisk av alla möjliga arter. Nu är nästan allt borta. Det har gått på 20 år, så länge som jag själv sportfiskat.
Fred

Intressant att läsa hur ”våra” yrkesfiskare ska kompenseras vid ett eventuellt fiskeförbud. Ännu mer intressant hade varit att få läsa om hur våra yrkesfiskare ska kompensera oss andra när de har lyckats utrota till exempel torsken.
Fredrik

Tack GP för artiklarna om torsken. Tack Isabella Lövin! Har sedan länge undvikit att köpa/äta torsk, en av de finaste matfiskarna. Livet, naturen, skapelsen måste alltid ha företräde. Vi sågar annars bara av den gren vi själva sitter på! Arbeta för alternativ matfisk. Vad är det för fel på sill, skarpsill?
Erland Svala, präst

Efterfrågan i en snabbt växande värld kommer att ”dammsuga” upp de sista resterna av i första hand de stora rovfiskarna, bland annat torsk. Cirka 90 procent av dessa arter är i dag försvunna jämfört med tidigare bestånd. Vilken blir nästa art?
Joe

Är det inte dags för Ica och Coop att sluta sälja torsk? Som symbolhandling vore det viktigt. Kortsiktigt får de en mindre ekonomisk förlust men det skulle innebära att man tar Coops miljöprofil på större allvar. Upplys kunderna om varför och marknadsför alternativen till torsk med hjälp av receptförslag etc.
Alm

Som medlem i Sportfiskarna vill jag uppmana föreningen att ta avstånd från tävlingar förlagda till havs.Vi kan inte kritisera fiskarna och sedan blunda för att vi bidrar till utrotningen! Totalt fiskestopp är enda lösningen,både du och jag får ta ansvar.
Johan

Det är så dags att vakna nu. Plötsligt verkar alla hela tiden ha tyckt att något måste göras åt utfiskningen av haven. Ett meddelande till er alla:

Det är för sent!

Nej, jag menar inte att fiskbestånden inte går att återställa. Teoretiskt går det, även om det i praktiken inte kommer att ske. Vad jag menar är att bestånden har redan kraschat, alla har vetat om att de skulle krascha, alla har vetat hur man skulle undvika att krascha bestånden, men...

Ja, detta eviga men...

Folk bryr sig inte. Idag har vi möjlighet att planera för hur vi ska återuppliva fiskbestånden. Hade folk brytt sig för 20 år sen, så skulle problemet snarare varit att fördela fiskekvoterna från icke kraschade bestånd.

Folk bryr sig inte, helt enkelt. Ta en titt i soprummet, så ser ni hur lite folk bryr sig. OK, jag håller med om att sopsortering ibland är riktigt svårt, men det går helt klart att peka ut dem som helt enkelt inte bryr sig.

Eller jätteräkorna. Vad är det för samvetslösa skitstövlar som köper dem? Det kan väl inte ha undgått någon vad problemet är med jätteräkor? Och ändå finns de på i stort sett varenda ostasiatisk restaurang, i varenda mataffär. Inte ens de "miljömärkta" räkorna är att lita på. Läs mer om det här.

Det är dessa saker som får mig att känna mig som Mossberg på bilden till höger...när man påtalat fakta i 20 år utan att någon bryr sig, och sen när det är för sent, då tas den kunskap man försökt förmedla i 20 år som självklar.

Alla vill ståta med sin miljövänlighet idag. Tack så jävla mycket, men var det inte dig jag försökte avråda från att köpa möbler av regnskogsträ för 20 år sen, och du bara skrattade? Rogntudjuu!

Sitter jag kanske här om 20 år och läser i G-P alla fördömande kommentarer om arabernas slutliga utrotningskrig mot Israel? Det skulle inte förvåna mig. För ingen bryr sig.

Intressant.se

Vasst formulerat

I dagens SvD finns en härlig insändare. Kommentarer överflödiga:

Lösningen på växthusproblematiken
Finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier har konstaterat att Sverige svarar för cirka 0,2 procent av de globala växthusgasutsläppen och kan inte märkbart påverka klimatet genom utsläppsminskningar! Låt oss dela in jorden i 500 zoner som var och en står för cirka 0,2 procent av de globala växthusgasutsläppen. Ingen zon kan då märkbart påverka klimatet genom utsläppsminskningar!Frågan är om växthuseffekten ens längre existerar efter denna radikal åtgärd.
Karl Krook

Intressant.se

Skulle du äta en panda?

Torskbeståndet är hotat, och ändå vill fiskare i Sverige och Polen intensifiera jakten på torsk. Om detta skriver två medlemmar i Greenpeace i dagens Sydsvenskan.

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hotet mot våra hav, och om några förbisedda åtgärder.

Att rädda haven

Markus Hoffman, agronom på LRF, skriver på dagens Brännpunkt om Helsingforskommissionens möte idag.

Det är ett sista försök att rädda det nya Östersjöavtalet, det femte i ordningen, som ska klubbas av miljöministrarna i Krakow den 15 ­november. Historien visar dock att avtal i Helcoms regi inte räcker för att rädda Östersjön.

Många är oroliga för att det inte ska bli ett avtal med efterföljande kollaps för Östersjöarbetet. Eller att avtalet ska bli för tunt.

Världens hav är allvarligt skadade, och hade inte katastrofen skett dolt under havsytan skulle det bli ett ramaskri. Några konkreta åtgärder saknar jag i Hoffmans artikel, och i debatten som helhet:

• Anlägg våtmarker! Våtmarker är ett bra sätt att rena vatten från nitrat (en kväveförening) och fasta partiklar. Dessutom är våtmarker viktiga biotoper med stor biologisk mångfald. Det bör påpekas att kväve är den begränsande faktorn i de flesta hav. Atomerna kol, kväve och fosfor behövs i proportionerna 106:16:1 (Redfieldkvoten) för planktontillväxt, och det ämne som faller under denna kvot blir således begränsande. Tillförsel av detta ämne kan därför öka planktontillväxten. I Östersjön, däremot, liksom i många sötvattenssystem är fosfor den begränsande faktorn. Men även fosfor tas upp i våtmarker, så de gör stor nytta även kring Östersjön.
• Odla musslor! Musslor fångar upp näring ur vattnet, och musselodlingar fungerar som stora partikelfilter. Musslor är nyttig mat, dessutom.
• Skörda fintrådiga alger! Enligt rapporten "Ekonomisk analys av algskörd och användning av fintrådiga alger":

  Algskörd skulle idag inte kunna bära sina egna kostnader utan det skulle behövas statliga bidrag för att skörda alger. En viss effektivitetsvinst skulle troligtvis kunna göras vid en samordning med strandstädningen, men ett tillskott av pengar krävs. Effekterna av algskörd och användning av alger behöver studeras vidare för att kunna bedöma om det är samhällsekonomiskt lönsamt med algskörd. Om vidare studier visar att algskörd ökar rekryteringen av rödspotta råder det inga tvivel om att algskörden är en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd för att restaurera grundområden som drabbas av fintrådiga alger. Användning av fintrådiga alger i papperstillverkningen och inom läkemedelsindustrin verkar lovande, men ytterligare undersökning behövs. Ett annat bra sätt att använda algerna är som gödnings/jordförbättringsmedel i parker, på campingplatser eller på golfbanor. Detta skulle vara ett bra sätt att få avsättning för algerna men blir knappast ekonomiskt lönsamt. Eftersom det ännu inte går att visa på en samhällsekonomisk lönsamhet eller ekonomiska vinster från användning av algerna skulle det behövas ett ekonomiskt bidrag för att skörda alger.

  Grundtanken är denna - övergödning leder till algtillväxt, och det gynnar framför allt de snabbväxande algerna, vilket är encelliga och fintrådiga alger. Dessa producerar syre under sin tillväxt, men när vintern kommer sjunker de till botten och bryts ner. Under nedbrytningen konsumeras syre, och vi får problem med syrefria bottnar...djuren kvävs helt enkelt. Dessutom kan fiskyngel inte leva i den sörja av trådalger som de flesta är bekanta med från badvikar. Tar man däremot upp algerna ur vattnet innan de bryts ner, så slipper man syrebristen, och man tar upp näring ur vattnet. OK, inte ekonomiskt lönsamt ännu, men jag är övertygad om att det går att göra lönsamt, särskilt när man räknar in de positiva effekterna på fiskbeståndet.
• Den viktigaste åtgärden är att minska fisket. Tyvärr är Sverige här utlämnat åt EUs fiskekvoter. Som konsument kan man välja sin matfisk med omsorg. Här finns en liten guide från WWF. Det skulle aldrig falla mig in att köpa torsk eller ål, med tanke på hur hotade de bestånden är.