Reuters inkompetens till glädje för rubrikmakare

TT har kul idag. I SvD och DN är rubriken:

Israelminister: Gaza mot förintelse

Ju mer intensiv Qassam-beskjutningen blir och ju längre raketerna når, desto mer kommer de att dra på sig en större förintelse eftersom vi kommer att använda alla våra till buds stående medel för att försvara oss, sade Vilnai.

Vilnai är Israels biträdande försvarsminister. Ännu roligare hade rubrikmakarna i England:

• Reuters: Israel minister warns Palestinians of “shoah”
• The BBC: Israel warns of Gaza ‘holocaust’
• The Guardian: Israeli minister warns of Palestinian ‘holocaust’
• The Times (of London): Israel threatens to unleash ‘holocaust’ in Gaza

Att döma av rubrikerna planeras ett folkmord, eller hur?

Det hebreiska ordet för Förintelsen, HaShoah (השואה), betyder ordagrant katastrofen. Vad Vilnai sade var däremot Shoah (שואה), dvs utan bestämd artikel. Då betyder det katastrof.

Men det säljer inte lika många lösex.

Intressant.se

Hvergang!

Moralen gör ständigt nya landvinningar i Sudan. När den sudanesiska regimen har lite ledig tid mellan varven, så sätter man ner foten i frågor om moraliskt förfall. Nyligen tillrättavisades den brittiska lärarinnan Gillian Gibbons, som haft det synnerligen dåliga omdömet att låta en sudanesisk skolklass ge en teddybjörn namnet Muhammed (världens antagligen vanligaste namn). I ett svagt ögonblick lät man henne undslippa spöstraff, trots att hundratals demonstranter krävde att hon skulle dödas.

Nu har turen kommit till Skandinaviens Sodom och Gomorra - Danmark.

Sudan proklamerade i dag en landsomfattande bojkott mot varor från Danmark i protest mot att dansk press nyligen än en gång publicerade en av de så kallade Muhammedkarikatyrerna.

Och det är inte bara i Sudan. Jihad i Malmö skriver:

Dannebrogen brinner redan i Jordanien, Indonesien, Gaza (Hamastan), Pakistan och på fler ställen för varje dag. Islamistiska element i Danmark har startat SMS-kedjor för att bojkotta danska varor i hela arabvärlden, inklusive Nörrebro. Sudans islamistiske president har beslutat att förbjuda import av danska varor. Vad kan en vanlig Danmarks-vän egentligen göra? Att starta en mot-bojkott mot t ex Sudan torde vara meningslöst. Vår import av dadlar och slavar är minimal….

Sant. Sudan har ju olja också, men den har redan vår utrikesminister lagt vantarna på.

Från Gaza rapporteras att Hamas lyckas göra kampanjen mot Danmark så där charmig som bara de kan.

Assud, den mordiska kaninen på Hamas egen barn-TV (som efterträdde biet Nahoul, som dog martyrdöden (som i sin tur efterträdde musen Farfour, som också hade äran att dö martyrdöden)) uppmanar också barnen att bojkotta Danmark.
Ni kan nog själva räkna ut vad som bör göras. Ett tips:
För dem som är för unga att minnas reklamen och inte kan läsa vad som står:

Du Perikles - Ka' Du sige mig - hvornaar smager en Tuborg bedst?

Hvergang!

Uppdatering:

SvD (1,2,3,4)

Sydsvenskan (1)

Intressant.se

Hårda och mjuka ord om döda män

Död man XX

Citat 1:

Beskedet om XXs död kom som en chock för oss, som haft förmånen att jobba tillsammans med XX. Han arbetade på SvD under två decennier och alltid med samma brinnande lust. Kanske var det just den lusten som blev hans öde.

I morse hörde vi XX försvara dagens publicering av Muhammedteckningen. Han såg inget märkvärdigt i den och han ansåg den inte vara någon medveten provokation. Just bilder var ett av XXs stora publicistiska intressen. Under sin tid på SvD stred han framgångsrikt för bildernas journalistiska betydelse i nyhetsförmedlingen. Vi är många som minns hans smittande entusiasm, hans leenden och positiva syn på de mest komplicerade problem. Han var en tidsoptimistisk lagspelare och en god representant för SvD-andan. Det känns ofattbart att han ryckts ur sin gärning. Nyligen tilldelades XX som första mottagare förre pressombudsmannen Olle Stenholms pris för pressetik och debatt.

Citat 2:

Salam Alyikom

Idag (Onsdag) beslutade Tidningen Sydsvenskan att publicera Muhammed bilderna ännu en gång.

>http://sydsvenskan.se/varlden/article300796.ece
För visa sitt stöd för Jyllands Posten och yttrande friheten.

Han som tog beslutet idag heter XX och är Chefredaktör på Tidningen.

Allahdulliah Allah sände direkt sitt straff till denna otrogna Hund och XX dog senare under dagen.

Vi Tackar Allah för denna underbara gåva att han släckt denna gris liv.

>http://sydsvenskan.se/globalinfo/article300839.ece

Jag vill samtidigt Tacka Alllah att det finns bröder som kämpar för släcka dom 2 andras liv

Lars Vilks och Kurt Westergaard, jag önskar dom all lycka och ber Allah skänka dom en underbar seger och hoppas någon dödar dom mycket plågsamt.

Död man YY

Citat 3:

Den eliminerade Hezballah-ärketerroristen och massmördaren YY kommer inte bli saknad i den civiliserade delen av världen.

Citat 4:

The assassination (of YY) has destroyed all hopes to revive the peace process between Israel and Syria. Whoever seeks peace does not act in terror.

Som synes har inte alla människor samma värderingar. För två nyligen avlidna män finns fyra helt skilda epitafier.

Person XX är Peter Melin, som var chefredaktör på Sydsvenskan.

Citat 1 är taget från SvDs epitafium, SvD sörjer Peter Melin.

Citat 2 är taget från en diskussion på Sindbad.se, "muslimernas mötesplats i Skandinavien", återgivet av bloggen Højrebladet Komet.

Här skriver Sydsvenskan om sin bortgångne chefredaktör, och här skriver Sydsvenskan om beslutet att publicera Kurt Westergaards teckning av profeten Muhammed:

Muhammedteckningen är lika smaklös som alltid, tycker Peter Melin, chefredaktör och ansvarig utgivare för Sydsvenskan. Han publicerar den ändå i dagens tidning eftersom han anser att teckningen fått ett nyhetsvärde.
– Vi publicerade inte första gången när Jyllands-Posten gjorde det eftersom vi inte ville stötta den provokation det var.Men nu finns det nyhetsmässiga skäl för publicering, det är rimligt att våra läsare får se hur den ser ut, säger han.

Skäl nog att tacka "Allah för denna underbara gåva att han släckt denna gris liv"? Tydligen anser de som debatterar på "muslimernas mötesplats i Skandinavien" det. Och de är inte ensamma:

SvD: Bangladesh fördömer Muhammedbild (DN)
DN: Muslimska protester mot Danmark ökar
DN: Muhammedteckningarna på diplomatnivå
DN: Advokat bekräftar karta över Vilks hus
DN: Minst 11 tidningar tryckte teckning
DN: Protester mot utvisning av tunisier
SvD: Bränderna skakar Danmark
SvD: Fler anlagda bränder i Danmark
SvD: Hoten tvingar Vilks att flytta
SvD: al-Qaida belönar mord på Vilks
SvD: Muslimska protester även mot Sverige
SvD: Danska avbilder värre än Irans egna porträtt
SvD: Iransk protest mot Muhammedbild
Sydsvenskan: Ännu en stökig natt i Köpenhamn
...och så vidare...

Kravet är att alla måste visa respekt för islam och profeten Muhammed. Inte så svårt, eller? Det borde vi kanske bjuda på?

Tillåt mig citera Rowan Atkinson (från The Daily Telegraph):

To criticise a person for their race is manifestly irrational and ridiculous but to criticise their religion - that is a right. That is a freedom.
The freedom to criticise ideas - any ideas even if they are sincerely held beliefs - is one of the fundamental freedoms of society.
And the law which attempts to say you can criticise or ridicule ideas as long as they are not religious ideas is a very peculiar law indeed.
It all points to the promotion of the idea that there should be a right not to be offended. But in my view the right to offend is far more important than any right not to be offended.
The right to ridicule is far more important to society than any right not to be ridiculed because one in my view represents openness - and the other represents oppression.

Jag kan inte påstå att valet mellan Rowan Atkinson å ena sidan och den skränande pöbeln i Pakistan och Köpenhamn å den andra är särskilt svårt. Därför lägger jag nu också ut den berömda bilden.

Är det en provokation? Ja, absolut! Det är en provokation mot alla de som anser att islam är höjt över all kritik. Och sådana finns det gott om. Bilder från London 2006:







Det här är inte kränkta människor. Det är potentiella mördare. Och deras älskade profet var en massmördare. Varför skulle jag visa respekt för någon som inte är värdig att respekteras?

Det finns fler som tycker som jag, så därför har den muslimska mobben kommit på ett skäl för oss att visa respekt, nämligen hot.

---

Person YY är Imad Mughniyeh, en annan muslimsk massmördare med hundratals liv på sitt samvete, bl a de 85 som mördades då det judiska centret i Buenos Aires bombades 1994.
Citat 3 är av en vän till mig, och jag håller fullständigt med honom.

Det minst sagt löjeväckande citat 4 kommer från den syriske utrikesministern Walid Muallem. För det första stod världens säkerhetstjänster i kö för att avliva Mughniyeh, så att skylla på Israel är förhastat, men tradition. För det andra är det svårt att matcha Muallems chutzpah när han klagar på terrorhandlingar, dels med tanke på vem som avlivades och dels med tanke på hur Syrien beter sig i Libanon. Som en extra krydda kom Muallems uttalande exakt på dagen 3 år efter att Syrien mördade Libanons tidigare president Rafik Hariri, just med en bilbomb.

SvD: Hizbollah: Öppet krig med Israel (Sydsvenskan)
SvD: Hizbollah hotar hämnas
SvD: Hizbollah-kidnappare dödad i Syrien
DN: Hizbollah hotar med krig
DN: Tusentals libaneser marscherar för Hariri

Intressant.se

Underbar insändare

I dagens SvD finns en mycket välformulerad insändare:

Skulle inte stat och religion skiljas?
Vår liberale högskoleminister Lars Leijonborg föreslår en statligt finansierad imamutbildning. Vi förstår och sympatiserar med hans önskan om att inordna en växande religion i en domesticerad lightversion för folkhemsbruk, men vill i sammanhanget uppmärksamma följande problematik:
Vi lever i en sekulär stat med tydlig åtskillnad mellan religion och statens angelägenheter.

Vi anser att åtskiljandet mellan kyrka och stat ska fullföljas och i linje med denna skilsmässa befria staten från all form av konfessionell högskoleutbildning. På vilket sätt är det här förslaget en del av den processen?
Hur ska Koranen med dess våldsförhärligande och kvinnoförnedrande innehåll kunna förenas med Högskolelagens skrivningar om vetenskaplig grund och trovärdighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning, handikapp eller etnisk tillhörighet?
Att Bibeln används som studielitteratur är bedrövligt nog, men till dess försvar kan anföras den textkritik som den numera är föremål för inom religionsvetenskapen. Men är islam verkligen beredd på en motsvarande textkritik av Koranen? Det vore förvisso en välgärning om så skedde, men vi tro att det är en utopi. Koranen får inte ifrågasättas! Så hur ska man inom det statliga högskoleväsendet hantera skrifter och religiösa urkunder när dessa absolut inte får kritiseras och alltså inte kan bli föremål för akademisk granskning?
Vi lever ännu med en kvardröjande effekt av statskyrkosystemet, men ska vi åberopa rättvisa i det här fallet måste vi också ha i åtanke att Svenska kyrkan och islam endast är två av 74 ­registrerade trosrörelser i Sverige i dag och således exkluderar Leijonborg en rad religiösa grupper, vilket vi uppfattar som orättvist.
För det är väl inte kriteriet att vara avvikande och i behov av anpassning som gör att imamer i Sverige ska utbildas på statliga högskolor och universitet? Då vill vi hävda att Jehovas äldstebröder behöver kurs i demokratiska rättigheter i HBT-frågor, scientologikaplanerna behöver kurs i logisk empirism samt att pingströrelsen behöver kurs om kvinnors rättigheter i samhället.
Insändare av
Camilla Grepe
Täby
Carina Schedvin
Tyresö

Ståhej om Migrationsverkets klavertramp

I december skrev jag två bloggposter om Migrationsverket. Den första handlar om Lennart Eriksson, som blev av med sin anställning som enhetschef på Migrationsverket i Kållered, därför att han på sin privata hemsida tar ställning för Israel och har en länk till moderaterna.

Den andra handlar om Birgitta Elfström och hennes man Arne Malmgren. Båda har i många år arbetat på Migrationsverket, och båda har varit djupt involverade i Palestinagrupperna i Sverige, bl a genom att blogga. Birgitta har gått i pension, men Arne har nyligen befordrats (!!). Här är mina tidigare bloggposter i ämnet:

• Migrationsverket sätter gränser
  
• Mer om Birgitta Elfström

Länge har det varit tyst om Lennarts fall, men nu har det lossnat.

Idag skriver Per Gudmundson om det på SvDs ledarblogg, och den kristna tidningen Världen idag har två artiklar i ämnet (artikel 1, artikel 2).

Den 8 februari hade den israeliska tidningen Maariv en artikel, här fritt översatt till engelska av en vän:

Senior employee at Swedish Migration Board demoted after he expressed support for Israel.

By Liran Lotker, Maariv reporter in Stockholm.

It might be difficult to believe, but a senior employee of the Swedish Migration Board discovered that things he wrote on his private website have had a negative effect on his job. Lennart Eriksson was recently demoted from his post and was graded lower on the professional ranking scale after he expressed pro-Israel and pro-American opinions.

Eriksson, 51 years old, has worked at the Swedish Migration Board for 20 years. Since 2002 he has served as a manager of a refugee assessment unit. A couple of months ago he returned from an extended vacation, and immediately upon his arrival he was summoned to a meeting with his immediate superior, Eugene Palmer.

During this discussion my manager explained to me that in his view it is not suitable for a man in a managerial position at the Swedish Migration Board to express his private political views, even if they are expressed outside work,” said Eriksson. “When I asked him since when it is forbidden to express opinions according to the democratic right of freedom in a democratic country, my manager replied that the fact that I express these opinions is problematic. However, the truth is that other employees at the Swedish Migration Board have expressed strong political opinions in favour of Palestinians, yet no any action has ever been against them.”

After this incident, Eriksson was transferred to another post with a lower rank, checking refugee files. He decided to sue the Swedish Migration Board following this unjustified demotion. In his lawsuit he is requesting to return to his previous post, along with monetary compensation for this breach of his democratic rights. “It is simply not reasonable that (my superiors) harm me professionally in a country that is supposed to support freedom of expression and freedom of political opinion,” commented Lennart Eriksson. The Swedish Migration Board declined to provide a response before this article was published.

På nätet har det varit än mer uppmärksamhet. Många bloggar och liknande, både i Sverige och utomlands har tagit upp fallet. Exempelvis Jihad i Malmö och
Tundra Tabloids.

Intressant.se

Pallywood

Har ni sett filmen Wag the Dog? Den handlar om hur en politiker tar hjälp av en Hollywoodproducent för att avleda folks uppmärksamhet från riktiga problem. Ett krig hittas på, och kring det fiktiva kriget produceras falska nyhetsreportage och en hel del annat. En mycket underhållande film...rekommenderas.

Om ni inte sett filmen, så behöver ni inte springa iväg till videoaffären...slå på valfritt nyhetsprogram på TV eller öppna en tidning. Där finns verklighetens Wag the Dog. Inte allt, naturligtvis, men i sektionen för Mellanösternrapportering hittar ni det definitivt. Industrin har fått ett smeknamn - Pallywood.

Nu senast hade vi "energikrisen" i Gaza, som var en samproduktion mellan Hamas och den kritikerrosade TV-kanalen Al Jazeera. De som hängt med i rapporteringen om den arabisk-israeliska konflikten blir knappast förvånade. Vi har sett det så många gånger förr. Det som var mest förvånande den här gången var att det var så taffligt genomfört, och att folk går på det ändå! Riktigt komiskt blir det när man lägger fram bevisen, svart på vitt, och de mest inbitna antiisraelerna ändå anser att Israel måste fördömas.

Här tvingas t ex parlamentet arbeta till ljuset av stearinljus...

...fast det hade varit enklare att dra bort gardinerna, eftersom bilden togs vid 13-tiden på dagen.
Neonbelysningen verkar ha fungerat...

...liksom gatubelysningen.

Och den stackars bebisen i kuvösen, som syntes i tidningar världen över...

...kunde åtminstone glädja sig åt att det fanns el till kuvösen.

Det här har pågått i åratal. Intensivast var arbetet i sagofabriken under kriget i Libanon 2006, och det fick snabbt namnet Hezbollywood. Ett av de mer kända exemplen är ambulansen på bilden nedan, som påstods ha träffats av en israelisk missil.
Bluff, så klart. Hålet i taket, som påstods vara missilens ingångshål, visade sig vara en ventil.

Fallet med Libanons mest otursförföljda kvinna:
Först dök hon upp på omslaget till The Spectator den 22 juli, begråtandes sitt hus som bombats sönder av israelerna.
Samma dag som föregående bild publicerades bombade israelerna sönder ett annat av hennes hus i södra Beirut. (Reuters)
Och som lök på laxen bombade israelerna sönder ytterligare ett av hennes hus i en förort till Beirut den 5 augusti. (AP)

Hennes olycka blev knappast mindre av att hon gjordes till driftkucku, bl a med denna bild:

Tricket med en jämrande äldre kvinna användes även av Saddam Hussein under Gulfkriget på 90-talet, då det uppdagades att samma kvinna jämrade sig och skrek slagord mot USA i flera TV-inslag från olika bombade ställen.

Allra mest uppmärksamhet just under kriget i Libanon fick Adnan Hajj, en libanesisk frilansfotograf som arbetade åt Reuters. När det uppdagades att han photoshoppat bilder avbröt Reuters samarbetet med honom.

Men det finns subtilare sätt att manipulera bilder. Exempelvis vill man kanske ge omvärlden intrycket att Israel bombar civila byggnader. Då gör man så här:

Ta med en hoper leksaker, gärna dockor eller kramdjur, till en ruin (bombad av Israel eller inte, det spelar ingen roll).
Placera sedan ut leksakerna där de gör sig bra på bild, och vips...





...har man dramatiska vittnesmål om judisk blodtörst. De tre första leksaksbilderna är tagna av en och samma fotograf, Sharif Karim (Reuters).

Jag har faktiskt sett det här tricket i en film - en krigsreporter som alltid hittar en (medhavd) docka i ruinerna - men jag kan inte komma på vilken film det var. Om någon läsare vet vilken film det är...lämna en kommentar! Fiffigt är det hursomhelst. Man skulle kunna försörja sig på det...eh, just det...det är ju det vissa gör.

Det mest kända falsariet är det om Muhammed al-Durrah.
Den officiella arabiska versionen skapades av den palestinske kameramannen Talal Abu Rahma. Enligt denna hamnade Muhammed och hans far i en eldstrid i Netzarimkorsningen i Gazaremsan den 30 september 2000, och den 12-årige pojken Muhammed sköts kallblodigt till döds av israeliska soldater.
Hela incidenten visade sig vara dikt. Det finns inget som tyder på att det ens avlossades några skott från israelisk sida, eller att pojken i filmen skulle skadats på något vis. Bluffen har blivit rättssak i Frankrike.

SvD Brännpunkt: Bildt tiger om helvetet i Gaza

Intressant.se

It takes two to tango

TT rapporterar (SvD, Sydsvenskan) att en Hamasledare dödats av en robot från ett israeliskt obemannat flygplan. Han hade till och med ett namn - Mohammed Mutar.

I förbigående sägs att:

En raket från Gazaremsan tidigare på lördagen sårade ett åttaårigt israeliskt barn allvarligt.

Även åttaåringen har ett namn, även om TT inte anser det relevant. Namnet är Osher Twito, och han kommer aldrig att dansa tango. Hans ena ben amputerades nämligen. På bilden ovan syns hans 19-årige bror, Rami, som också skadades allvarligt i attacken.


Intressant.se

Yad Vashems hemsida på arabiska

Yad Vashem har nu en arabiskspråkig hemsida. Hjälp gärna till att sprida den. Bilden ovanför är från Bergen-Belsen.

Intressant.se

Handikappomsorgen i Övre Eufratdalen

SvD, DN och Sydsvenskan har en artikel från TT om att Bagdadbor rasar mot myndigheterna efter gårdagens bombattentat, som tog minst 99 liv. Denna gång hade terroristerna spänt fast bomber på två förståndshandikappade kvinnor (båda med Downs syndrom), och fjärrutlöst bomberna.

Inom islam anses personer med Downs syndrom vara utan synd, och därför kommer de automatiskt till paradiset när de dör.

Fiffigt.

Nu var det ju inte första gången muslimska terrorister använde sig av förståndshandikappade som självmordsbombare. På bilden ovan syns 15-årige Hussam Abdo, som av Al-Aqsa-martyrernas brigader förseddes med ett bälte med 8 kg sprängmedel och skickades till en israelisk checkpoint den 24 mars 2004 för att spränga sig själv och så många judar som möjligt. Den utlovade belöningen bestod av 100 NIS, ca 170 kronor, och sex med jungfrur i paradiset.

Men Hussam kom inte så långt. Han väckte soldaternas misstankar, och när de riktade vapnen mot honom sträckte han upp händerna i vädret. En robot skickades fram till honom, och han klippte själv av kablarna, medan han gång på gång sa till soldaterna att han inte ville dö.

Och denna bild föreställer 19-årige Amar Ahmed Mohammed, som den 30 januari 2005 sprängde sig själv till döds. Ingen annan kom till skada. Samma dag som parlamentsvalet gick av stapeln i Irak, kidnappades Amar (även han hade Downs syndrom) av terrorister, förseddes med sprängämnen och övertalades att spränga sig.

Intressant.se