HIGNDIDJIII … ROGNTUDJUUUU!

Folk säger till mig att min blogg har ett obegripligt namn. Kanske det, men nu ligger det fast. För dem som inte begriper alls vad namnet "betyder"...det är taget ur de tecknade seriernas värld, närmre bestämt ur den belgiska serien Gaston. Denne uppfinningsrike slashas sprider katastrofer kring sig, och den vars nerver prövas hårdast är hans chef, Mossberg. När det rinner över för Mossberg tar han till låtsassvordomar, varav favoriten är just Rogntudju! (med varianter).

Namnet må vara obegripligt för dem som inte vuxit upp med Franquins serier, men det fångar ganska väl den känsla jag alltför ofta får av att öppna en tidning och se hur illa det är ställt med folks förståndsförmågor och samveten. Som till exempel när jag läser det här.

Att det storskaliga industrifisket hotar fiskbeståndet är känt. Men fiskarna blir inte bara färre, överfisket vållar att fiskarna blir allt mindre och det påverkar arternas utveckling.

- Det handlar om fiskarter som är hårt exploaterade och har en relativt sen naturlig könsmognad, säger Anna Gårdmark vid Fiskeriverket i Öregrund till Upsala Nya Tidning. Dessa fiskar hinner inte få någon avkomma innan de fångas av fiskeredskap som främst tar upp större individer ur vattnet.

- Om vi fortsätter att döda stora fiskar som lättare fastnar i näten blir det mer gynnsamt för de små fiskarna som växer långsamt. Vi ser en tendens till tidigare könsmognad och att fiskarna får mindre storlek.

Att fiskens (genomsnittliga) storlek och utveckling påverkas är så självklart (och tidigare konstaterat för åtminstone Nordsjösill) att jag innerligt hoppas att den refererade artikeln i Science inte hade till syfte att undersöka OM utan HUR fiskbestånden påverkas. Om jag hinner ska jag titta efter när jag är på jobbet och har tillgång till tidskriften.

I än högre grad blir jag frustrerad när jag läser G-Ps artikel från igår, Torsken slås ut redan i år. Inga nyheter, alla har vetat om det här i flera decennier. Och idag finns några av kommentarerna till denna artikel med i tidningen:

Var och en som sportfiskar vet hur lite fisk det finns i dag. Förr kunde man komma hem med fisk av alla möjliga arter. Nu är nästan allt borta. Det har gått på 20 år, så länge som jag själv sportfiskat.
Fred

Intressant att läsa hur ”våra” yrkesfiskare ska kompenseras vid ett eventuellt fiskeförbud. Ännu mer intressant hade varit att få läsa om hur våra yrkesfiskare ska kompensera oss andra när de har lyckats utrota till exempel torsken.
Fredrik

Tack GP för artiklarna om torsken. Tack Isabella Lövin! Har sedan länge undvikit att köpa/äta torsk, en av de finaste matfiskarna. Livet, naturen, skapelsen måste alltid ha företräde. Vi sågar annars bara av den gren vi själva sitter på! Arbeta för alternativ matfisk. Vad är det för fel på sill, skarpsill?
Erland Svala, präst

Efterfrågan i en snabbt växande värld kommer att ”dammsuga” upp de sista resterna av i första hand de stora rovfiskarna, bland annat torsk. Cirka 90 procent av dessa arter är i dag försvunna jämfört med tidigare bestånd. Vilken blir nästa art?
Joe

Är det inte dags för Ica och Coop att sluta sälja torsk? Som symbolhandling vore det viktigt. Kortsiktigt får de en mindre ekonomisk förlust men det skulle innebära att man tar Coops miljöprofil på större allvar. Upplys kunderna om varför och marknadsför alternativen till torsk med hjälp av receptförslag etc.
Alm

Som medlem i Sportfiskarna vill jag uppmana föreningen att ta avstånd från tävlingar förlagda till havs.Vi kan inte kritisera fiskarna och sedan blunda för att vi bidrar till utrotningen! Totalt fiskestopp är enda lösningen,både du och jag får ta ansvar.
Johan

Det är så dags att vakna nu. Plötsligt verkar alla hela tiden ha tyckt att något måste göras åt utfiskningen av haven. Ett meddelande till er alla:

Det är för sent!

Nej, jag menar inte att fiskbestånden inte går att återställa. Teoretiskt går det, även om det i praktiken inte kommer att ske. Vad jag menar är att bestånden har redan kraschat, alla har vetat om att de skulle krascha, alla har vetat hur man skulle undvika att krascha bestånden, men...

Ja, detta eviga men...

Folk bryr sig inte. Idag har vi möjlighet att planera för hur vi ska återuppliva fiskbestånden. Hade folk brytt sig för 20 år sen, så skulle problemet snarare varit att fördela fiskekvoterna från icke kraschade bestånd.

Folk bryr sig inte, helt enkelt. Ta en titt i soprummet, så ser ni hur lite folk bryr sig. OK, jag håller med om att sopsortering ibland är riktigt svårt, men det går helt klart att peka ut dem som helt enkelt inte bryr sig.

Eller jätteräkorna. Vad är det för samvetslösa skitstövlar som köper dem? Det kan väl inte ha undgått någon vad problemet är med jätteräkor? Och ändå finns de på i stort sett varenda ostasiatisk restaurang, i varenda mataffär. Inte ens de "miljömärkta" räkorna är att lita på. Läs mer om det här.

Det är dessa saker som får mig att känna mig som Mossberg på bilden till höger...när man påtalat fakta i 20 år utan att någon bryr sig, och sen när det är för sent, då tas den kunskap man försökt förmedla i 20 år som självklar.

Alla vill ståta med sin miljövänlighet idag. Tack så jävla mycket, men var det inte dig jag försökte avråda från att köpa möbler av regnskogsträ för 20 år sen, och du bara skrattade? Rogntudjuu!

Sitter jag kanske här om 20 år och läser i G-P alla fördömande kommentarer om arabernas slutliga utrotningskrig mot Israel? Det skulle inte förvåna mig. För ingen bryr sig.

Intressant.se